Ipsos

Ipsos uppdaterar metoden för att mäta opinionen

Stockholm 29 juni 2016

Bakgrund

När George Gallup gjorde sina första väljarundersökningar på 1930-talet samlades respondenternas svar in genom att intervjuarna gick runt och knackade på dörrarna till människors hem. Då Gallupinstitutet etablerades i Sverige i början på 1940-talet så genomfördes intervjuerna på samma sätt. Besöksintervjuer, som vi kallar metoden, levde länge kvar i Sverige som den vanligaste formen att genomföra undersökningar på. Metoden användes för vår väljarbarometer så sent som i början på 1990-talet. Vid ungefär samma tidpunkt som Internet etablerades som kommunikationskanal började väljarbarometern genomföras via telefonintervjuer. Metoden, att intervjua respondenter via telefon, har under de senaste årtiondena levererat tillförlitliga och i ett internationellt perspektiv mycket träffsäkra väljarbarometrar.

Under senare år har förutsättningarna för att genomföra telefonundersökningar ändrats på många sätt. Telefonin har individualiserats. Från hushållets fasta telefon till den egna mobiltelefonen. Enligt PTS individundersökning 2015 (allmänheten 16-75 år) uppgav 48 procent att man inte har någon fast telefon i bostaden. Enligt samma undersökningar har fler än åtta av tio en smart telefon idag. Möjligheten att dra och nå ett representativt urval via telefon har försämrats i takt med att telefoninnehaven har förändrats. Tekniska innovationer såsom nummerpresentation och olika typer av digitala "appar" har inneburit att många människor screenar bort samtal. Det talade telefonsamtalet som den vanligaste kommunikationskanalen människor emellan har till del ersatts av tangentbordskommunikation.

Allt detta sammantaget har förändrat förutsättningarna för telefonundersökningar. Över tiden har det blivit svårare att nå ett representativt tvärsnitt av befolkningen via telefon.

Vi tror att telefonundersökningarna kommer att leva kvar under överskådlig framtid som en vanlig form av datainsamling, framförallt när det gäller undersökningar för forskning och ändamål som en stor del av befolkningen ser som viktiga. För andra typer av undersökningar tror vi på en framtid där en kombination av olika insamlingsmetoder kommer bli den vanligaste formen av datainsamling och den bästa vägen att nå ett representativt urval av befolkningen.

Dagens utmaningar är inte en överraskning. Över tiden har det blivit allt svårare att nå en representativ del av befolkningen via telefon. Det nya är att nedgången i svarsfrekvensen för telefonundersökningar eskalerar. Nedgången i svarsfrekvenser de senaste 6-7 åren är lika stor som den var under de första ca 50-60 åren som opinionsundersökningar genomfördes i Sverige.

Denna utveckling i kombination med svårigheterna i samband med riksdagsvalet 2014 (då Ipsos överskattade Miljöpartiet lika mycket som vi underskattade Sverigedemokraterna) har gjort att vi nu börjar gå över till en mixad insamlingsmetod för väljarbarometern och våra politiska mätningar.

Med förändringen vill vi säkerställa att vår metod följer med i utvecklingen. Genom att anpassa metoden till nya beteenden vill vi nå en större andel av grupper som är mer svårfångade via dagens telefonundersökningar, minimera mätfel som beror på användning av en enskild insamlingsmetod och minska mätfelet för alla partier.

Metodförändringen i korthet

Vägning telefonintervjuer

  1. Kön och ålder mot SCB-data
  2. Geografi (fördelning mellan storstäder inklusive förorter, större städer inklusive förorter samt övriga kommuntyper)
  3. Parti i riksdagsvalet 2014

Vägning digitala intervjuer

  1. Kön och ålder (5 åldersgrupper)
  2. Utbildning (förgymnasial, 2-åring gymnasial, 3-årig gymnasial samt eftergymnasial utbildning)
  3. Geografi (fördelning mellan storstäder inklusive förorter, större städer inklusive förorter samt övriga kommuntyper)
  4. Politisk geografi (Indelning av kommunerna utifrån partiblockens genomsnittliga resultat i valen 2006, 2010 och 2014)
  5. Politisk nyhetskonsumtion (Mäts med frågan "Hur ofta läser, lyssnar eller tittar du på nyheter som rör partier, politik och samhällsutvecklingen?")
  6. Värderingsvägning enligt GAL-TAN- dimensionen (grön, alternativ, libertär vs traditionell, auktoritär, nationalistisk). Dimensionen mäts med fyra frågeställningar som fångar respondenternas syn på:
    • Nationellt självbestämmande kontra globalisering
    • Ska de som avviker från majoritetens normer anpassa sig eller få avvika
    • Gemensam kultur kontra mångkultur
    • Bör brottslingar i första hand vårdas eller straffas
    Utifrån svaren delas respondenterna in i tre grupper utifrån vilka värderingar man har (GAL, TAN och de med blandade värderingar).
  7. Parti i riksdagsvalet 2014

Heltalsredovisning

Vi har i samråd med Dagens Nyheter beslutat att gå över till rapportering utan decimalredovisning. Skattningarna av partiernas väljarstöd kommer att avrundas till närmaste heltal.

Syftet är att minska fokus på mindre förändringar i partiernas stöd månad till månad. Vi menar att decimaler bidrar till onödiga spekulationer om vad som ligger bakom skenbara upp- och nedgångar.

Vi kommer att redovisa stödet för partierna som avrundande tal utan decimaler mellan valen men använda decimalredovisning i mätningar nära val. Förändringarna från mätning till mätning kommer även fortsatt att redovisas som ett decimaltal.

Beslutet att gå över till heltalsredovisning ligger i linje med Ipsos ambition att bidra med mer av beskrivning av politiken och samhällsutvecklingen ur väljarnas perspektiv, och något mindre av spelorientering och underlag för spekulation. Vi vill beskriva vad som sker i samhället, vad väljare ser och hör, vad som påverkar vardagen och väljarnas syn på partierna och politiken.

Tolkningshjälp

Ipsos tillämpar kvoturval för de digitala intervjuerna och kan därför inte beräkna statistisk felmarginal för skattningarna av partiernas väljarstöd.

För att ge tolkningshjälp till läsare redovisar vi ett antal jämförelsetal per parti som den aktuella skattningen och förändringen jämfört med föregående månad kan relateras till.

Se tabell med jämförelsetal i Ipsos senaste väljarbarometer som du hittar här https://ipsos.se/nyheter

Publiceringsregler

För att ett partis siffror ska särredovisas krävs att partiet ska ha fått stöd av minst 1,5 procent i tre på varandra följande mätningar eller att partiet får minst 3,5 procent i en enskild mätning. För partier som finns representerade i den folkvalda församling som väljarbarometern avser sker redovisning av partiets stöd oavsett dess storlek.

Undersökningen publiceras med förstahandsrätt för Dagens Nyheter.

Frågor om undersökningen besvaras av David Ahlin, david.ahlin@ipsos.com

Läs mer om Ipsos publicerade undersökningar här https://ipsos.se/nyheter